Tävlingen med mera...

Ja, så var det då tävlingen i söndags. Det var en av de segaste dagarna jag varit med om, massa väntan, men den som väntar på nåt gott.... Jag var så fruktansvärt nervös, kändes ungefär som magsjuka.., men sen när det väl blev vår tur så gjorde vi en sån kanonrunda!! Eller Whatsie gjorde, jag satt mest som en stel pinne och hängde på, hon kirrade jobbet åt mig... Jag såg att vi fastnat på bild också o det var kul för vi tog inga egna bilder alls.. Det finns några bilder på mphotograph.se, klicka fram till lagtävling 90! När jag såg filmen efteråt så såg jag att jag inte släppt fram henne tillräckligt över hinderna, men detta hängde ju helt på min nervositet, jag såg hela tiden framför mig hur jag skulle flyga ensam över ett hinder!! Men förhoppningsvis så stärker detta mitt självförtroende till nästa gång för hon är verkligen hur cool som helst på banan, ser ut som att hon bara kliver över hinderna!! Min fina fina Whatsie!!

Har varit på Djursjukhuset på Ramona, hon är kärnfrisk så jag har inte längre överseende med hennes lathet, nu ska hon pressas lite hårdare!!

Den f-bannade råttan i stallet har nu inte bara skrämt livet ur mig utan även bitit sönder mitt finaste tävlingstäcke till What´s up!! Jag brukar vara en extrem djurvän och kan inte ha ihjäl djur men nu önskar jag denna råttan vidare till andra jaktmarker på den andra sidan! Två dosor med råttigft ska förhoppningsvis få bukt på problemet! Det konstiga är att jag forttfarande tycker synd om den där lille?? gnagaren. Han/hon fattar ju inte att den gör fel, den gör ju inte det för o jävlas... Men men, det håller inte att den biter sönder allt jag har där!

Idag har jag haft redovisning/diskussion med klassen angånde misstro/tillit i samhället. Jag tog upp ämnet om tillit till läkare, att vi idag genom Internet nästintill kan ställa vår egen diagnos och att massmedia ofta lyfter fram exempel på när läkare gjort fel. Detta, tror jag, tar bort mycket av vår tillit till läkaryrket. Det var en intressant diskussion och jag är jättenöjd, framförallt är jag nöjd för att jag äntligen lärt mig använda Powerpoint:)

Anders är borta hela eftermiddagen men när han kommer hem så tror jag det blir en tripp till ridhuset med två av pållarna, det är så himla trist väder ute!

Fortsättning...

I onsdags kom Sandra o lilla Alice på besök, de va riktigt mysigt:) De små liven växer så himla fort!! Amanda va så glad att det kom en liten tjejbebis på besök!

På torsdagen var jag först inne i Falkenberg på morgonen, sedan på skolan hela eftermiddagen o när jag sen skulle iväg på hoppträning på kvällen kändes det verkligen som att jag inte skulle orka röra mig en centimeter till,... Men jag är så glad att jag åkte iväg, vilken träning!! Mikael Greveback är jätteduktig!! Jag var inte hemma förrän vid tio, helt slut men jättenöjd!! Jag ser redan fram emot hans nästa träning!!

Hela fredagen gick åt till att köpa transport!!! Äntligen har jag fått en riktig transport att köra mina små pållar i! Eller fått o fått.. Smakar det så kostar det... Men jag är ändå supernöjd med köpet, den e så fin!!!

Redan på lördagen skulle nya transporten invigas. Jag åkte först på morgonen för att hämta spån o sen vidare till stallet för att hämta ponnierna som skulle iväg på tävling! Tjejerna var ordentligt spända och förväntansfulla när jag kom, ingen av tjejerna har varit på tävling innan! De var jätteduktiga på tävlingen bägge två o kämpade på med mina små ponnier. O transporten funkade utmärkt, de måste känt sig som kungligheter när de fick premiäråka i den! Mammorna tog massor med bilder men jag har inte fått några än så tyvärr har jag inga bilder på det.

På kvällen hade vi välbehövligt lördags mys hemma. Vi åkte till Hemmakväll, hyrde film o köpte godis! Robin fick vara uppe extra länge och på grund av sockerkicken fick han för sig att han skulle göra cirkuskonster medan vi tittade på filmen. När vi tittade ut i hallen så gjorde han så här:

På söndagen var jag iväg och tävlade men det kräver nog sitt egna inlägg så jag får återkomma med det:) Har två fina bilder på far o son som jag också vill få med:

Vallarna

Jaha, då var jag där igen, tiden går och inga inlägg. Så jag får väl sammanfatta lite vad som hänt sedan sist:) I tisdags förra veckan satt jag o kämpade hela dagen med en riktigt trist hemuppgift så när eftermiddagen nalkades och solen sprack igenom molnen så bestämde jag mig för o åka till Vallarna med barnen! Jag slängde ihop några muffins, hämtade barnen o sen hämtade vi Anders o åkte till Vallarna:) Det var en riktigt bra ide, precis vad man behöver efter en tråkig innesittardag!! Vi fick matat massa änder med våra lussebullar som låg i frysen (vi insåg att de aldrig skulle bli uppätna) och lekte en stund på lekplatsen. Robin har verkligen inga hämningar, han skulle upp på de största o farligaste rutschkanorna o klättra klättervägg! När ska han inse att han bara är två år??!! Här är lite bilder! Tror att jag publicerar innan allt försvinner så får jag berätta mer i nästa inlägg:)

Ännu en tidig morgon

Jaha, så var det måndag morgon igen. Robin fortsätter att vakna alldeles för tidigt. O jag som trodde det var en kort fas.... tji fick jag, de tidiga morgnarna är här för att stanna... Så nu sitter jag här med kaffekoppen i handen, lyssnar på fin musik och försöker filosofera ihop ett inlägg med det morgonpigga barnet fingrades på tangenterna. Den andra icke lika morgonpigga barnet ligger i sin säng o skulle så göra till klockan tio om jag inte väckte henne. Alla IKEA Hensvik kommer ju i likadan förpackning och fungerar likadant. Men barnen kom inte i ett dugg samma förpackning och fungerar inte alls likadant. Mysko det där. Jag har två barn som inte liknar varandra ett dugg, varken till egenskaper eller utseende. Men de är mina barn, o förbannat fina är dom bägge två! ("Det finns bara ett vackert barn och varje mamma har det")

Sitter o lyssnar på ett album av Tommy Körberg, han är bara så fantastisk, han är en av dom få som får det att fuktas i ögonen på mig. Det är lätt att filosofera till hans otroliga röst. Skönt dessutom att vara tillräckligt gammal för o få säga att man gillar honom. Jag kommer ihåg en tid då man var tvungen o ÄLSKA alla radiohitar för o få va med i gamet. Hur lätt var det för mig som alltid älskat Sound of Music, Grease och Annie, älskat musikaler, gammal 80-talsrock samt visor från 56-60-talet??? Men nu är jag tillräckilgt gammal för o få tycka om precis den musik jag skälv vill, underbart, härligt o bli äldre och klokare (hehe)!!

Idag ska jag skriva ett arbete om klasskillnader i skolans värld, hinna med ett läkarbesök OCH börja läsa en bok inför föreläsningen imorgon!!! Jag kommer ha så mycket att göra denna veckan inför tävlingarna till helgen så det är bäst o bli klar...

Nu vaknar tjejen min också, fantastiskt, slipper visst bråka upp henne ur sängen idag. Dags o sätta igång, barnen vill ha frukost! Håller tummarna för sol idag, inspirationen blir så mycket större då:)

Winter versus spring

Känns som att vintern och våren bråkar med varandra just nu. Men den senatse veckan känns det ändå som att våren har övertaget, i alla fall på dagarna, på nätterna vinner nog fortfarande vintern!

Igår kväll var jag själv hemma med barnen, Anders var i Göteborg med Martin. Så jag o Mandisen ägnade kvällen åt ett 500 bitars pussel. Riktigt mysigt var det, sen fick hon gå o lägga sig jämte mig i sängen. Klockan ett vaknade jag av att alla lampor var tända och Robins glada "Gomorron"! Neeejj!!! Inte mitt i natten!!! Han somnade i alla fall om, jämte mig och Amanda, efter att ha bråkat och puttats med Amanda en lång stund.. Så när Anders kom hem vid fem-tiden så va de grymt trångt i sängen, men på något vis lyckades han ändå få plats! Sen vaknade Robin en timme senare o då va vi alla ordentligt trötta. Men jag o Amanda lyckades masa oss upp till Robin så Anders fick sova en stund!!

Sen krusade jag hela Amandas hår o klädde henne fint, hon skulle ju med Peter till BB idag för o hämta hem bebisen så hon fick bli lite extra fin:) Så fort hon åkt så satte jag igång o röja i källaren, samlade ihop alla kartonger och körde bort till återvinningen, fyllde hela bagaget och en del av baksätet så det var välbehövligt! Vi käkade lite lunch o sen när Robin lagt sig o vila middag så åkte jag iväg på hopplektion! Whatsie skötte sig ok idag men vi har svårt för de här tekniska övningarna, jag vet hur mycket vi behöver dom men vi vill bara hoppa höööögt!! Hon hade iaf bättre med energi idag och det var underbart väder, så det var ändå kanonkul:)

Efter lektionen åkte jag hem o efter Anders hade tagit en cykeltur så lagade vi till lite hamburgare o nu sitter jag här i soffan o jäser! En fin lördag, helt enkelt:) Härligt med helg, synd bara att det ständigt dåliga samvetet för plugget tynger mig, men men , det är en dag imorgon med:)

Amanda i sitt krusiga hår:)

Till Amanda - mitt hjärta

Amanda- den älskvärda, den som bör älskas.. Jag gick till ungdomsmottagningen och fick reda på att jag var gravid. Tidigare samma dag hade jag suttit på en latin lektion och kollat på olika namns betydelse. När jag såg vad ordet Amanda betydde så sa jag till mina klasskompisar att om jag någon gång fick en dotter, så ska hon heta Amanda. På den vägen var det du fick ditt namn, min älskade flicka. Ca nio månader efter kommer du till mig och slår mig med häpnad från första stund. Jag var så oförberedd på alla känslor som föddes i mig när du tittade på mig första gången med dina stora vackra ögon. Men sedan den dagen har jag aldrig slutat förvånas över hur mycket man kan älska en annan människa. Jag minns hur stolt jag var när de rullade oss på en bår från förlossningen till BB, det stod några människor på vägen som kunde se oss och min kropp ville bara spricka av stolthet, jag ville visa upp dig för hela världen och få dem att förstå det vackra som hänt just mig. Trots att jag genomgått en ganska lång förlossning så skulle jag nog kunnat springa maratonlopp just då, alla organ i min kropp kände bara ren glädje och energi.

Idag när jag tittar på dig så finns samma outtömliga kärlek kvar och jag är fortfarande precis lika stolt. Eller jag är nog ännu mera stolt över den fina personlighet du utvecklat. Du är snäll, omtänksam, artig och har en stor förståelse för andra människor. Du är dessutom väldigt karismatisk och vågar ta för dig bland andra. Du litar på dig själv och är trygg i dig själv. Det är många fina egenskaper som du samlat på dig genom åren och varje steg du tar gör mig stolt, det ska du veta. Jag är så tacksam över att du vågar komma och prata med mig och att du fortfarande ger mig en kram varje gång jag lämnar av dig vid skolan. Jag bär med mig allt det i hjärtat och förpackar det väl. Jag ser fram emot alla år framöver, att få se dig utvecklas och växa upp, du kommer lyckas med vad du än tar dig för i livet, det är jag säker på. Om inte annat kommer jag alltid finnas strax bakom dig, du kommer inte behöva leta långt bort efter en tröstande arm när det behövs.

Underbara morgonsol

Så fantastiskt det känns att vakna när solen lyser in genom de fördragna gardinerna. So what att det är massa minusgrader ute när världen visar sig från sin ljusa sida! Det är så lätt att mörka tankar far genom huvudet när det bara är mörkt ute hela tiden, det är ju ganska logiskt. De ljusa tankarna får endast liv genom ljuset utanför... Inget känns riktigt lika svårt när solen tittar fram. Hoppas den stannar till i eftermiddag för då ska Amanda rida en sväng, jag är så glad att hon börjar visa intresse för hästarna igen, hon har knappt velat titta in i stallet på hela vintern, bara sagt att det är för kallt. Men nu, när solen skiner och våren sakta börjar putta undan vintern, då kan hon tänka sig att börja rida igen!





Idag kom Amanda några minuter sent till skolan, det händer faktiskt aldrig! Vet inte ens vad som hände... eller jo, Robin vaknade i något mera hygglig tid idag, strax före sju och vi gosade en stund i sängen. Sen kom Amanda upp av sig själv och alla vi tre gick runt o kvittrade hela morgonen (förmodligen pga vädret), sen någonstans på vägen har klockan tickat på o när jag tittade på den så var den tio över åtta!! Vi brukar klä på oss prick åtta, ibland tidigare, eftersom Robin tar en stund på sig (och Amanda)! Så det blev lite stressigt, men vadå då, solen skiner ju, vad kan vara fel en sån här dag?? Eftersom hon inte brukar vara sen så är det nog ingen fara!





När jag lämnade av Robin på dagis innan så var Leevi där, hans favoritkompis, de är så grymt söta de båda pojkarna, Robin är alltid gladast när Leevi är på dagis o de hänger ihop i vått och torrt. När jag skulle vinka hej då till Robin idag så kommer Leevi fram och ger mig en stor, gosig kram, så himla gulligt. Det känns så bra o lämna Robin numera när han är så glad, det har varit ett par jobbiga månader när han alltid grät när jag lämnade honom.





Om ca två timmar så kommer en ny bok på posten, en bok av Bourdier och Passeron. Den handlar om hur skolsystemet hela tiden reproducerar klassystemet, genom de olika uppdelningarna i skolan, betygen, olika högt rankade program osv. De menar alltså att skolan omedvetet upprätthåller ett klassystem genom att dela in alla i olika kategorier. Ska bli intressant att läsa, ska även skriva ett arbete om boken sen så jag känner mig ivrig att börja läsa. Ska på föreläsningen gällande boken idag också. Efter föreläsningen ska jag direkt vidare till stallet med Amanda:)

Idag kommer förresten Poppins med, jippie!!

Dags att sätta igång A-K!!!

Så här vackert har mina hästar det i hagen! Fina Amanda o Ramona!

Tussit o Amanda

Älskade Whatsie

Amanda o Ramona igen

O så lilla Robin förstås!

Kände bara för o lägga in lite bilder idag:) Har man väl lagt in dom på internet så försvinner dom väl aldrig eller? Får se om jag orkar skriva mer ikväll, har ingen inspiration just nu. Blir bara så glad över o se bilder på barnen o pållarna:)

Clear Round

Igår var vi på clear round, pållen o jag. Jag skrev ett inlägg igår där jag försökte lägga till film från hoppningen men det funkade inte och allt försvann, det är typ den relationen jag har med datorer, de ska alltid j-las med mig! Men det gick iaf kanonbra och jag är superglad att vi åkte! Helt underbart att snö och is letat sig bort från vägarna så man kan ta sig fram med trailer utan att riskera livet... Tyvärr har jag inga bilder från hoppningen då Anders hade fullt upp med bråkig två-åring och filmkamera..

Idag var jag och Amanda på dop, Robin och Anders fick stanna hemma, vi insåg när vi var på dop förra gången (för två veckor sedan) att det inte riktigt var Robins grej att sitta fint och tyst och titta. Det var jättemysigt att åka med Amanda och så var där flera gulliga små bebisar att gosa med, man blir ju helt kär i de små liven (framförallt när det inte är mina bröst som står till förfogande och inte heller min nattsömn som blir lidande). Alice var det som döptes idag och det var en enkel fin liten ceremoni i kyrkan, ingen gudstänst, det var skönt. Hon var jätteduktig och kräktes inte i kyrkan som mamma Sandra var rädd för!

Ikväll åkte Anders och hämtade hö då vi äntligen kan köra trailern på vägarna igen. Under tiden så lagade jag och ungarna lax och potatis med färsk broccoli till. Sedan även en kladdkaka till gubben för att han vart så snäll o kört hö åt oss! Busade med Robin i en timme!! innan han gick o lade sig. Han tänder förresten lampan själv nu varje kväll o sen somnar han med lampan tänd, vad ska man göra åt det liksom?? Jag får väl helt enkelt gå in o släcka efter honom när han somnat, svårt o göra något åt det när vi nu har lysknappen rakt ovanför sängen! Han älskar iaf sin säng och går glatt o lägger sig varje kväll. När han lagt sig så tittade jag o Amanda igenom världscuphoppningen som jag spelat in innan från GBG Horse show. Oj oj oj, vilken bana, o vad duktiga dom är. Rookien i såna här sammanhang, Jens Fredriksson, gjorde en kanon runda och kom på fjärde plats, riktigt duktigt av honom, han slog t.o.m. Michael Whitaker! Men så himla många världscuppoäng har inte Sverige, den enda som överhuvudtaget är med till finalen är Svante Johansson och han ligger på nittonde plats! Lite tråkigt att Sverige aldrig ligger särskilt högt, men nu får vi sätta vår tilltro till Svante, o hålla tummarna för att Saint Amour blir frisk! Jag ska gå in o titta en stund på dressyren från GBG nu innan jag går och lägger mig, har ändå inga böcker o läsa eftersom de jag har beställt inte har kommit än.

Imorgon börjar Amanda skolan igen men hon verkar vara rikigt nöjd med lovet och vi har haft en härlig helg här hemma::)

Timer för barn 1-6 år 3995:-

Jag tror jag hade köpt det, på något sätt hade jag sett till att få ihop pengar till det! Varför finns det ingen timer för små barn, så man själv kan få bestämma när dom ska vakna på morgonen? Tror ni inte att många hade skaffat fler barn då? Robin är helt oregelbunden i "vakna-tider". I en veckas tid nu har han velat sova längre på morgnarna, sen vi bytte säng til honom så har han sovit mycket bättre (längre är till ca halv åtta, tidigare väckte han oss vid sex-tiden). Men idag, då kom han traskande halv sex!!! "Morron" säger han, jag svarade med ett trött -Godnatt!, fick ett argt svar tillbaka "Morron"! Då vet man liksom redan att det bara är att gå upp ur sängen, alla fina drömmar får sparas tills vidare....

Robin i sin nya säng (eller nja, Amandas gamla)

Igår va de "värsta mys-kväll" i fam. Karlsson/Larsson. Löv-biff (Amanda -"Vad är röv-biff"?) och hasselbackspotatis till middag. Sedan ostbågar, chips o cola framför en rejält hackig film. Vi satt sedan där med feta magar i vädret och kände oss nöjda? med kvällen! Denna familj vet verkligen vad frossa innebär! När det väl börjats kan vi inte sluta!

Idag är tanken att jag ska åka på clear round i Laholm, vi behöver verkligen komma ut lite, jag o pålle. Allt hänger dock på väglaget, ska checka nu när jag kör upp till stallet på morgonen om det överhuvudtaget kommer fungera att köra med trailer där. Någon vidare plan har jag inte, så vi får se hur det blir, i´ll let u know!

Gothenburg horse show

Så var det årliga besöket på Scandinavium avklarat, lika trevligt som alltid! Synd bara att den envisa förkylningen upptar mycket av min energi. Därför var det skönt att vi bara gick på en av föreställningarna, hade nog inte orkat mycket mer idag!

Håller just nu på o läser en bok av Fanny Ambjörnsson, morsan till Jonas Gardells och Mark Levengoods barn, en mycket aktiv feminist som i just denna boken intresserar sig för hur tjejer blir tjejer, vad det är som hela tiden måste upprätthållas för att de ska få förbli just tjejer. Om det kanske är så att vi inte beter oss som tjej eller kille beroende på biologiska faktorer, utan att kanske våra handlingar gör oss till kille respektive tjej... Intressant tanke. Hon har följt två klasser i gymnasiet och studerat tjejerna i klasserna under ett års tid, varit med på i princip varje lektion, klassfester och dylikt. Det väcker mycket tankar, kommer själv ihåg hur styrd man var under skoltiden av att hela tiden följa normerna, av att inte avvika för mycket från dem. En intressant tanke som väcks i boken gäller avvikare. De som väljer att avvika från normerna borde ses som de fria individerna men istället är det tvärtom, det är de som följer normerna som ses som de mest fria individerna. Ska spinna vidare på det på seminariet imorgon, ska bli kul. Har funderat på o fortsätta min utbildning med en kurs som heter "genus, etnicitet och andra maktstrukturer", verkar grymt intressant!

Amanda sitter jämte mig och tittar spänt på filmen jag köpte åt henne idag, en pojke som så gärna vill ha en häst, så han åker till Nevada för att fånga en vild mustang. Så många filmer som handlar om just detta o hon sitter jämt o lider med barnen för att dom inte får nån häst. Undrar om hon inser att hon själv har fått två fina ponnier... Ganska bortskämt för o va nio år, men jag kan väl ändå erkänna att jag har ponnierna mycket för min egen skull också, jag tycker ju det är så kul:) Dessutom kan jag ju inte ha What´s up ensam...

Nu ska jag göra klart uppgifterna inför imorgon o sen försöka sova bort det värsta av min förkylning! Kanske tjuvtittar lite på Amandas film med :)

Long time, no see

Oj oj oj, vad det var längesen jag skrev här nu. Det har väl helt enkelt varit så att andra saker har fått prioriteras före bloggande. En annan teori är att när jag startade bloggen så längtade jag verkligen efter att skriva, men då jag numera läser på högskola så får jag mer än nog av den varan. Trots att jag skriver mest hela tiden just nu så får jag ju ändå inte genom skolan välja vad jag vill skriva om, så jag kan ändå känna en saknad efter att bara få skriva lite blaha! Lite om mitt liv och mina vardagstankar (något som högskolan intresserar sig föga för om du inte läst minst tio år där)...

Jaha, det har ju iaf hänt en hel massa saker sen jag sist skrev här. Jag har ju som sagt börjat på högskola, vilket varit min dröm länge, läste i höstas A-kursen i sociologi och är nu inne på B-kursen. Det är som en dröm att få göra något så personlighetsutvecklande varje dag, samtidigt som högen av böcker man ska läsa ibland känns som en ond mardröm. När jag började läsa Sociologi så kändes allt mest som ett virrvarr i huvudet, men ju längre fram jag kommer så känner jag att maskineriet inuti har börjat, sakta men säkert, fungera och ibland mer därtill, ibland känns det som att hjärnan ständigt går på högvarv! Men det är såå kul, jag kommer säkert dela med mig av alla mina ifrågasättande tankar här i bloggen (om jag bara får tid över). Allt ska ifrågasättas inom sociologin, allt som man tidigare sett som självklart upplöses mitt framför ögonen på en, alla föreställningar vrids o vänds på och kvar finns bara askan av förgångna tider som ibland känns som meningslösa tidsfördriv. Oj, vad flummigt, men men, de e min blogg o jag får vara flummig. En klasskompis till mig sa att det viktigaste var att flumma ordentligt på arbetena, det gillade lärarna. Jag har verkligen försökt överbevisa det, att det inte skulle vara så, men helt ärligt så kan han ha rätt, desto flummigare, desto mer verkar det gillas av de som betygsätter oss. Så jag får alltså flumma hur mycket jag vill, inom vissa ramar såklart, ramarna som styr alla oss människor, som får oss att instinktivt följa normer, att inte avvika för mycket från det normala.

Nog om det! Jag har fått hem min fina Tussit också, äntligen. Fick denna ponny på min elvaårsdag och hade inga förhoppningar att någonsin få hem henne igen när jag sålde henne för sex år sedan. But dreams sometimes come true! Nu står hon i mitt lilla stall med de andra två och mitt hjärta känner ren lycka över att jag får ha henne hos mig igen. Överhuvudtaget så ger hästarna mig en otrolig lycka varje dag, ibland undrar jag om jag skulle grävt ner mig här hemma med böckerna på magen om det inte vore för hästarna, de kostar en j-la massa pengar, kräver mängder av arbete och är alldeles.. alldeles.. underbara!

Mina fina barn, de börja bli stora! Amanda fyller nio år i år och Robin har precis fyllt två. Amanda är fortfarande en liten ängel, som dock har börjat visa tendenser som jag förväntade mig skulle komma först i tonåren. Ibland vill jag bara skrika hey, de e inte dags än, du är fortfarande min lilla ängel och behöver inte bli så stor än! Men samtidgt så gör man ju sina barn stora, man uppmuntrar ju dem till att hela tiden utvecklas framåt, då kan man ju stå där med lång näsa sen när de flyttar hemifrån och inte behöver en längre. Men samtidigt, vad kunde man gjort annorlunda? Uppfostra dem tillbaka till fosterstadiet? Nej, de får helt enkelt utvecklas och vi stackars föräldrar får bara snällt hänga med i utvecklingen, se omvandlingen hända! Robin är en helgalen liten busunge, han är överallt hela tiden och har inga hämningar! Det är nog det som gör honom så förbannat charmig, att han är så vetgirig och vill prova allt, han är så nyfiken på världen och vad den har att ge. Han pratar hela tiden och lär sig minst ett nytt ord varje dag. Jag älskar det naiva sätt som han ser på människor som orakel, kan litar fullt ut på att människor är goda och att människor kan göra allt, bara de vill! Mina barn fortsätter att förundra mig varje dag, jag är (bland många andra) lyckligt lottad som fått bli mamma!

Åh, herregud nu har skrivdjävulen bitit tag i mig, skulle nog kunnat sitta här hela natten, får väl hellre spara lite och skriva fler inlägg en annan dag! Amanda ringde mig innan och sa att hon älskade mig. Jag måste påminna mig om att aldrig ta det för givet, jag blir mer lycklig än vad hon någonsin kan ana av att hon säger det till mig!